For what it's worth

Jag tror att redaktörsskapet går bra. Idag har jag suttit nästan oavbrutet med det. Men jag gillar det. Verkligen. Det kommer att ge mig ordentligt med ångest. Men jag tror att det är värt det. Jag tror att det kommer att leda till en kick i slutet. En bra kick.

Och Olle kommer få dyra telefonräkningar från Gotland. Men jag hoppas han tycker att det är värt det. Jag tror det.

Jag borde gå och lägga mig nu. Eller så sitter jag uppe hela natten och lyssnar på Laaksos Norrköping. Det lär bli jobbigt att gå till jobbet imorgon om jag gör det. Men det är det kanske värt.



Kapitalismkort

Jag tittade in på Lauras sida, as usual, och föll för kapitalistguden (jaa... Robin kallar mig småborgerlig). Laura har designat sitt eget bankkort... jättefint blev det. Och ja... jag föll... och föll... och designade ett eget. Med en händigt egentagen bild. Försökte hitta något som är jag. Och jag tog inte en bild på mig själv, faktiskt. Men nåt annat som känns som jag. Ni kan ju ha gissningstävling medan ni väntar. Vad är Madelene?

Så fint namn du har, M

Hittade den här hos Kicki. Och var såklart bara tvungen att kolla mitt "Sexy Name". And here it is:

sexyname

Jag är ond igen, om jag någonsin har varit god

Åh. Nu har jag skrivit en sån där ond recension igen. Sådär så att Kristin med absolut säkerhet säger att jag är elak och att hon aldrig skulle kunna göra så. Tja, att vara professionellt elak är också en bra sak.

På tal om att jag är ond så fyller mitt ex 25 idag. Skumt. Inte att han fyller år alltså. Utan att vi inte setts på typ ett år. Inte för att det gör mig någonting (ja, jag är ond). Jag var i alla fall snäll och smsade ett grattis imorse. Han tycktes bli glad. Fasen vad ond jag är.

Min chef, Ola, är snäll. Han brände Rom för min skull. Huh huh, antikskämt, igen. Nej, han brände Rome på en cd åt mig. Synd att min dator hatar filmklipp nuförtiden.

Äckliga gubbtyskar som stod en meter framför mig och leendes och gloendes sa någonting på tyska, uppnebarligen om mig (inte till mig, om mig). Jag blev äcklad, sur och illa berörd och lämnade Victoriasalongen illa kvickt.

Fasen vad dåligt jag skulle må om Kayo, Robert Wells, Kikki Danielsson (varför stavar hon med två k?!) sjöng Happy birthday to ya, happy birthday to ya, happy bööööörfsdej! till mig för mig på min födelsedag. Tur att jag inte är blivande drottning.

Och Robin och Olle softar på Gothland.

Och jag och Kristin tittade på coola Uma Thurman igår.

killbillkillbill2

Skräpmat och danskar

Träffade Ann-Sofie idag efter jobbet. Vi käkade middag - Max' veggiburgare med tillbehör (ingen pommes frites eller läsk för nån av oss! Jag sparar in colage-stunderna till senare) - på Stockholms avskyvärdaste plats, Kungsträdgården. Men till och med Kungsan är okej om glassen är god. Och sällskapet gjorde väl sitt också. Tror jag minnsann. Och brun var hon. Jag är blek, som alltid.

Midsommarafton avlöpte väl. Vi snapsade och sjöng, och de pakistanska utbytesstudenterna tyckte nog att svenskar är dumma i huvudet. Men den jag pratade med hävdade att så inte var läget. Men han pratade så dålig engelska att han lika gärna kan ha sagt någonting annat. Min förståelse för annorlunda engelska brytningar blir inte bättre med lite Skåne i kroppen.

Resten av veckan tycks avlöpa i jobbandet och festandets tecken. Ja, det är ju sommar.

"- Fast jag är ju lite dramatisk.
- Näää?! Är det sant?"

Bäst just nu:
Oh No Ono. Danskar. Från Aalborg. Sug på den Robin, din gamle dansk! Eftersom största storasyster har en sommarsångsnedräkning kan ju jag vara fräck och härma lite, bara för dagen. Dagens "somriga" (= har någonting med sommar eller sol i titeln) låt är just Oh No Onos Sunshine and Rain at Once.

oh no onodannebrogen

F***ing j***a midsommar

Det är inte ens röd dag, men stan är helt tom, förutom några turister, några stockholmare på väg någonstans med tunga väskor och så vi, hederligt folk som arbetar. Men! Det värsta av allt! Allt är stängt! Systemet är stängt! Men jag klarar mig utan alkohol (läs: det står två Staropramen i kylen + jag kan nog charma till mig lite vin på festen). Men - och här kommer det allra värsta - Konsum är stängt! Jag skulle ju ha med mig någonting till knytkalaset/festen.

Så här stängt är det inte ens på julafton. Och vilken "låtsasröd" dag väger tyngst?

Grrr säger hon. Eller?

rosamidsommarrödmidsommar

Island in the sun

Jag är duktig. Jag fick ned hela sovsäcken i sovsäckspåsen. Så här en halv vecka efter att jag kom hem.

Och imorrn ska jag på fest, trots allt. Och det ska bli kul. Och den nya klänningen jag har fått var söt, även om brunt inte är min favoritfärg.

Och om trettiofem minuter går min recension upp.

Och jag ska åka till Gotland.

Att fly iväg

Midsummer, don't we just hate it...

Jag har alltid sagt att högtider utan presentutdelning är värdelösa högtider. Fira? Hmm, men nu blev jag just inbjuden på en fest i alla fall, får se om jag kanske går dit. Är ju faktiskt ledig på lördag. Kaisaträff inbokad, vad jag förstått det som.

Sitter på extrajobbet och lyssnar på en bränd skiva med Feist. Hon är f
ortfarande fin. De andra har stuckit hem, bara en massa chefer som vandrar runt utanför vårt rum, inbillar jag mig.

Känner mig lite stressad. Vill iväg. Vill till en massa platser. Malmö. Gotland. Växjö. Karlstad. Och till landet, såklart.

Tycker att Motoboy borde lägga upp lite fler låtar på sin Myspace. Blue Motorbike är faktiskt helt otroligt 80-talsbra.

On milky skin my tongue is sand until the ever distant band begins to play...

Domino Dancing

Yeay peops, jag är tillbaka i stora staden. Smålandsfestival var trevligt, men kylan, tältboendet och alla fjortisar fick mig att känna mig gammal. Att bo i hus, som Hanna gjorde, skulle ha varit trevligt. Och tll nästa gång måste jag packa mer kläder.

Jag tänker inte blogga om alla band här. Om ni vill veta vad jag gjort musikmässigt så får ni kolla in mina inlägg på Dagensskiva.com. Men jag säger bara det - jag tänker inte åka på festival som vanlig dödlig igen. Det var helt klart backstageområdet, med risk för att låta snobbig och trying to be cool, som var vattenhålet och andningspausen. Och den stora behållningen. Helt enkelt lite trevligare där. Och Pagrotsky hängde ju där. Med flera.

Och jag fick träffa Jennie! Äntligen! Och två av killarna i Salad Days! Och Jennie blev igårkväll stött på av en kille som var rätt jobbig i mina ögon. Dessutom hade klanten en gång i tiden druckit spya. Roligast under hela festivalen var kanske Mats kommentarer om tjocka tjejer, att han gillar dem också. Och i övrigt tycker Tomas och Mats att Hanna är en av de snyggaste tjejer de någonsin sett.

Inatt gick jag och la mig halv fem, blöt och kall men snabbsomnad. Vaknade vid sjutiden imorse. Mina jeans var fortfarande blöta efter gårdagens regn, så det blev till att åka hem i klänning. Skönt att vara hemma. Har känt mig extremt ful hela veckan, vilket Tomas
foton säger en hel del om. Förstår inte hur andra människor kan vara så snygga. Och coola. Jag är inte så cool.

Kyss mig inte, det kommer bara leda till nåt ont ändå.

Rockparty

Ja, imorgon bär det av till festival. I ärlighetens namn är jag inte peppad alls. Men men. Och det är sjukt tidigt att åka nu också, men jag tog sällskap med Hanna, och hon ska åka imorgon. Jag klarar mig inte själv i den vida världen.

Så, bloggen kommer nog vara tyst ett tag. Om ni vill läsa om mina förehavanden kan ni ju kolla in Dagensskiva.com (vilket jag alltid rekommenderar er att göra), jag har lovat Robin att festivalblogga (vilket jag ändå har uppdrag att göra).

So, beware, children, for I'll be back. Om jag inte kvävs i tältet, det vill säga.

Att trolla med knäna

Jag har blivit en mästare på att koka soppa på en spik. Men alla måste ju ha en riktigt dålig intervju någon gång, eller hur? Till mitt försvar kan jag säga att det inte var mitt fel. Man ska inte skylla ifrån sig, men jag var faktiskt bra förberedd. Det blev bara inte som jag hade tänkt mig. Men Tokio Hotel var söta små rackare. Och nu är jag fotograferad med dem också. Jag undrar om jag inte blev fotad med Fall Out Boy också...

Nej, nu ska jag träffa Olle och Robin, eller as we say, Elagabalus och Filip Araben. We nerds.

Hotell, hotell, hotell

Nu ska jag iväg och träffa Tokio HotelGrand Hotel. Imorgon bär det av till Hultsfredsfestivalen. Då lär det inte bli några hotell.

Och jag kan inte sluta lyssna på Pikkos Kill with a Dance.

Heat

Ja ja, ska man dö ska man väl göra det av stress. Eller värmeslag.

It only takes a flashlight to create a monster

Jag tror att vissa inte vet hur mycket de gör en ledsen. Eller så är det precis det de vet, men av personliga skäl så håller de ändå inte inne med det där. Som gör mig ledsen.

Och jag vet inte varför det gör mig ledsen. Men det tar rätt hårt, ändå.

Try Happiness

A junky, an addict, a slave for your love, but I'm not in love, I'm just obsessed with hearing you say, "Yes please Madelene come to me"... Jepp, Laaksos High Drama lite smått omgjord...

Status: Tenta avklarad. Some shopping done. Glass till lunch. Längtar till riktiga sommaren. Blek som ett lakan. Fortfarande singel (quelle chock!).

Kul-sur helg. Tentan var självklart och som väntat inte särskilt lustig, men retsina- och öleftermiddagen hos Robin var desto trevligare. Dötrist, för att använda ett slangaktigt ord här på bloggen, var att resten av antiktruppen hade somnat in som en annan amfiteater, och därför bangade. Ingen fest. Men lite slottsfolk då? Nej. Bara Kristin ställer upp. Sedan fick jag veta att Daniel och Katarina hängde på "ag" (Allmänna Galleriet? Varför skulle de vara där? Vad står AG annars för? Är jag dum nu?). Ja, öl med mig och Kristin dög väl inte. Jag lackade, såklart.

Jag har helt enkelt inga vänner som vill umgås med mig, I guess att det är så att det som Daniel sa stämmer, "Du är så jävla jobbig, MH". Har i ärlighetens namn funderat på om jag kanske är lite jobbig. Jag vet inte. Men att jag "saknar empati", det tycker jag ändå att han har fått om baktassen.

Kristins kompisar är ju annars trevliga. Hängde med några av dem i onsdags, efter att jag och Kristin misslyckats med vad vi skulle på egentligen. Det snurrar lite för mycket saker uppe i Madelenes hjärna tror jag.

Fick fina Blueboys Try Happiness av Johan i veckan. Jag säger bara det. Försök med lycka. Snälla.

Wet Nightmare

Jag behöver någon att drömma om.

Nej. Jag behöver någon som drömmer om mig.

Fast Daniel kallar mig för en "Wet Nightmare". Jag vet inte om någon vill drömma om mig då?

För sent, för mycket Rom, för lite beröring

Lite rufsig lugg. Sådär som Augustus hade, i alla fall på porträtten av honom, för att efterlikna Alexander den store. Så ser jag ut. Ja, min lugg är lite rufsig. Jag klippte den egenhändigt själv förra veckan. Fast på måndag låter jag någon annan förkorta mitt hår med sax.

För mycket kejsare. För mycket romare. Det kanske märks. Vid det här laget är jag dessutom ordentligt sömnig. Och ja, jag ska pallra mig iväg till slafen, klättra över extrasängen som jag inte tagit undan än. Septimius Severus och hans kumpaner tog all min tid idag. Och då kan jag ändå inte alla de där romerska författarna. Josephus.

Och jag vet inte varför jag lyssnar på The Tiny. Det är så bra. Men det gör mig nere. Men jag vill inte stänga av. Och sova, varför? Jag vill bara ha beröring.

"But I love the way I shiver
when you let your hands slide down my arm
And I love the way my blood runs faster
when I'm in your arms"
The Tiny, I Don't Like (The Way You Move Me)

And finally she turns... 23

Life is hard when you're 21, 24 and 25... sjunger The Confusions i The Pilot från nya skivan. Tur att jag blir 23 idag. Ikväll. Och hela helgen har varit födelsedag, känns det som. Firande i dagarna tre. Överraskningsfesten i lördags. Presenter. Jobbande och lite zaa och öl igår. Presenter. Fika ikväll. Presenter. Jag gillar att fylla år.

Och Last.fm-statistik för den gångna veckan:
1. Streetwaves. Se min dsc-recension. Kristin kallade mig "för elak".
2. 1990's. Mycket, mycket. En hel natt, tillsammans med nummer tre:
3. The Confusions. Jepp, jag gillar nya skivan.
4. The Ballet. "En hit alltså". Jepp, en riktig hit. Bra musik förlåter allt.
5. Of Montreal. Ner tre platser (och jepp. Jag är nya Kaj Kindvall).

Yeay, taken by surprise, me? Neeh

Vissa saker händer bara i amerikanska filmer. Trodde jag. Jag höll på att svimma när jag igårkväll, beredd för en lugn kväll hemma hos mina föräldrar, tillsammans med dem och ena systers familj, skulle lite-i-förväg-fira min födelesedag. Lite inofficiellt, eftersom de inte kan komma på måndag. När jag öppnar ytterdörren står en hel bunt med folk där och hurrar för mig. Det mest chockerande var att bland släktingar och familj kunde jag urskilja Kristinas och Kristins ansikten. "Hur kan de vara här? Vad händer?".

Glatt överraskad. Förskräckligt chockad. Jag fyller ju inte ens jämnt. Mamma förklarade dock att det hela delvis också var för att fira att jag är färdigutbildad, jag tror hon hade lite dåligt samvete över att de inte uppmärksammat det när det faktiskt var dags.

Yeay. Tack alla fina.

Grannar, just hate them

Jag är lite full. Och lite olycklig.

Och jag hatar mina grannar, igen. De spelar dålig musik. Jag hatar dem.

Jag ska spela 1990's hela natten bara för det. Även om Andreas säger att 1900's är bättre.

Det är lite svårt att skriva.

Maybe you can enjoy me for the rest of the night...

Tidigare inlägg Nyare inlägg