Stockholm har blivit kallt
Orupinspirerat kanske, men det är ju kallt! Folk sa ju att Stockholm hade plusgrader, jag fryser! Frost! Vad är det? Sånt har vi inte i Skåneland! Jag fick gå som en tant för att inte halka på vägarna med mina klackar.
Och nu ska jag ut igen. Mössa på, och vintersminkning.
Och nu ska jag ut igen. Mössa på, och vintersminkning.
En resa till "hem"
Dimma och regn i den sydliga staden. Men jag har hopp ändå, åker till Stockholm ikväll. Jobb + långledigt. Och på måndag blir det antagligen en resa över bron för lite jobb.
Ska bli skönt att komma hem. För det är ju ändå hem.
Ska bli skönt att komma hem. För det är ju ändå hem.
We wish you an indie X-mas
Måndag, blodiga måndag. Saknar min sister in crime, Jennie. Och så vill jag ha indiejulskivan Oh no... it's Christmas! Vol 1.
Frusen lördag
Lördag. Monologen i min hjärna är så mycket vackrare därinne än när den flyger ut över tangentbordet. Ger mig sjutton på att inte blogga men nej, tankarna måste ut någonstans och har man ingen att prata med och drar sig för att prata med sig själv så blir det såhär.
Väntar på att den sista tvätten ska bli torr, glamoröst, javisst, men nej, det tar evigheter innan de där tröjorna och de där jeansen kan kallas för någonting som liknar torrt. Fryser och tänker Torkrummet är varmt, det gör inget om jag står där inne ett tag men det blir kanske lite svårt att andas ändå, får ju andningsproblem bara jag stiger in i en bastu.
Fryser och tänker att solen skiner där ute, kanske är det ändå varmare än vad jag tror, vi är ändå på sydligare breddgrader än snöbelagda Stockholm, men visst, visst, man kan komma så mycket längre söderut, men kanske ska jag ändå ge Malmösolen ett försök att värma min isiga kropp.
Skrattar åt debatten om Bokhoras namn på Dagens Bok, trodde inte att så politiskt korrekta människor som en av de debatterande fanns längre. Gör illa knäet, det var längesen sist men det gör lika ont varje gång den där leden hoppar ur, eller ja, jag har ingen aning om om den hoppar ur, men det känns som om den går åt sidan på något sätt den inte ska, och det har alltid, alltid, sen det började för tio, tolv år sedan varit samma, samma knä. Något som alltid får mig att vara försiktig när jag sitter på knä eller lutar kroppens tyngd över böjda ben.
Upptäcker Eskju Divine och låter dem spela på min lilla stereo hela dagen och frågar mig Om jag nu tar en promenad, vad blir det då i öronen? Vet att det hela blir så mycket tråkigare utan musik, min musik, underbar musik, kvidande, hjärtskrikande musik som krossar allt mitt inre och låter mig flyta ut till en pöl på trottoaren.
Vet att jag aldrig tänker vara någons andraval igen, jag är värd så mycket mer, hoppas jag i alla fall och slås av tanken att det kanske är så att vissa människor är värda mindre än andra och kanske är jag en av dem, men vet att det bara är nonsens och kommer på att klockan faktiskt är över ett, min tvättid är slut och kanske borde jag hämta upp de fortfarande fuktiga kläderna från det sköna torkrummet, eller så stannar jag där, det gör väl inget om jag sitter där.
Värme.
Väntar på att den sista tvätten ska bli torr, glamoröst, javisst, men nej, det tar evigheter innan de där tröjorna och de där jeansen kan kallas för någonting som liknar torrt. Fryser och tänker Torkrummet är varmt, det gör inget om jag står där inne ett tag men det blir kanske lite svårt att andas ändå, får ju andningsproblem bara jag stiger in i en bastu.
Fryser och tänker att solen skiner där ute, kanske är det ändå varmare än vad jag tror, vi är ändå på sydligare breddgrader än snöbelagda Stockholm, men visst, visst, man kan komma så mycket längre söderut, men kanske ska jag ändå ge Malmösolen ett försök att värma min isiga kropp.
Skrattar åt debatten om Bokhoras namn på Dagens Bok, trodde inte att så politiskt korrekta människor som en av de debatterande fanns längre. Gör illa knäet, det var längesen sist men det gör lika ont varje gång den där leden hoppar ur, eller ja, jag har ingen aning om om den hoppar ur, men det känns som om den går åt sidan på något sätt den inte ska, och det har alltid, alltid, sen det började för tio, tolv år sedan varit samma, samma knä. Något som alltid får mig att vara försiktig när jag sitter på knä eller lutar kroppens tyngd över böjda ben.
Upptäcker Eskju Divine och låter dem spela på min lilla stereo hela dagen och frågar mig Om jag nu tar en promenad, vad blir det då i öronen? Vet att det hela blir så mycket tråkigare utan musik, min musik, underbar musik, kvidande, hjärtskrikande musik som krossar allt mitt inre och låter mig flyta ut till en pöl på trottoaren.
Vet att jag aldrig tänker vara någons andraval igen, jag är värd så mycket mer, hoppas jag i alla fall och slås av tanken att det kanske är så att vissa människor är värda mindre än andra och kanske är jag en av dem, men vet att det bara är nonsens och kommer på att klockan faktiskt är över ett, min tvättid är slut och kanske borde jag hämta upp de fortfarande fuktiga kläderna från det sköna torkrummet, eller så stannar jag där, det gör väl inget om jag sitter där.
Värme.
Fantasin tar oönskade vägar
Jag... kommer bli världens sämsta frilansare. Kan inte kläcka idéer på beställning. Och om jag kommer på någonting glömmer jag bort det lika snabbt. Eller så är det något outvecklat. Eller något som jag inte vågar nämna, i rädsla för att bli dissad. Jag skyr det faktum att jag kan bli dissad. Hatar det.
Nu har jag ju redan frilansat, men det jag gjort har jag ju fått på beställning. Sånt frilansjobb vill jag ha! Någon ger mig ett uppdrag, och sedan får jag utforma det helt på eget sätt. Utan att någon lägger sig i.
Men det är frustrerande överhuvudtaget, det här med oförmågan att komma upp med idéer. Jag har aldrig haft svårt med fantasin, anser jag. Och det har jag fortfarande inte. Hjärnan spinner iväg, men det är kanske inte på någonting som jag har nytta av, inte i mitt arbetsliv i alla fall.
Fast lite idéer har jag kanske ändå. Det är kanske det där med dissrädslan...
Helgen blir visst på solokvist. Skönt. Jag vet inte om jag vågar sitta uppe i natt, det är mycket skräck på televisionen... Där försvinner min fantasi! Jag gillar att se på skräckfilm, men klarar inte av det. Imorgon kväll sänder SVT Terror på Elm Street, vilken är det otäckaste jag sett i skräckfilmsväg. Jag klarar inte av det. Jag vet att något liknande kommer hända mig, jag kommer knappt kunna ha teven på, i rädsla för att han (den onämnbara) kommer dyka upp! Fattar inte att jag sover på nätterna längre...
Något helt annat. När jag förra helgen vandrade den långa sträckan till hotellet där mamma och systrarna bodde, så tog jag upp mobilen och fotograferade lite på vägen. En del frågetecken uppstod...
Malmös Svampen?
What the...? Jag undersökte inte vidare vart skylten ledde, jag får ta mig en sväng dit igen.
Nu har jag ju redan frilansat, men det jag gjort har jag ju fått på beställning. Sånt frilansjobb vill jag ha! Någon ger mig ett uppdrag, och sedan får jag utforma det helt på eget sätt. Utan att någon lägger sig i.
Men det är frustrerande överhuvudtaget, det här med oförmågan att komma upp med idéer. Jag har aldrig haft svårt med fantasin, anser jag. Och det har jag fortfarande inte. Hjärnan spinner iväg, men det är kanske inte på någonting som jag har nytta av, inte i mitt arbetsliv i alla fall.
Fast lite idéer har jag kanske ändå. Det är kanske det där med dissrädslan...
Helgen blir visst på solokvist. Skönt. Jag vet inte om jag vågar sitta uppe i natt, det är mycket skräck på televisionen... Där försvinner min fantasi! Jag gillar att se på skräckfilm, men klarar inte av det. Imorgon kväll sänder SVT Terror på Elm Street, vilken är det otäckaste jag sett i skräckfilmsväg. Jag klarar inte av det. Jag vet att något liknande kommer hända mig, jag kommer knappt kunna ha teven på, i rädsla för att han (den onämnbara) kommer dyka upp! Fattar inte att jag sover på nätterna längre...
Något helt annat. När jag förra helgen vandrade den långa sträckan till hotellet där mamma och systrarna bodde, så tog jag upp mobilen och fotograferade lite på vägen. En del frågetecken uppstod...
Malmös Svampen?
What the...? Jag undersökte inte vidare vart skylten ledde, jag får ta mig en sväng dit igen.
Elden vecka 44
Denna vecka brinner Stjärna i min egen värld för: Att våga ta bladet från munnen. Säga som det är. Det ska jag lära mig.
Fyra M
Helgen var superb. Lysande. Strålande. Magnifik. Vi var fyra M i en salig blandning - Madelene (jag), Marie, Malin och mamma (ja, hon räknas som ett M). Nästan hela familjen samlad, det var längesen det var så.
Vi hängde på stan, åt på Indian Haweli på fredagen och Plaka på lördagen. Kollade in Turning Torso, fikade på konditori Hollandia. Och bara hade kul. Underbart att ha dem här.
Stämning: låg. Men maten på Spot var god.
Vi hängde på stan, åt på Indian Haweli på fredagen och Plaka på lördagen. Kollade in Turning Torso, fikade på konditori Hollandia. Och bara hade kul. Underbart att ha dem här.
Stämning: låg. Men maten på Spot var god.
Elden vecka 43
Denna vecka brinner Stjärna i min egen värld för: Besök. Mamma och storasystrarna kör hela vägen ner genom stormen och hälsar på lilla malmöiten! Lycka!
Götgatan upp och ned
Lars Winnerbäcks Åt samma håll får mig att vilja dansa runt på Götgatan, eller i alla fall vandra upp och ned, fram och tillbaka med någon, vem som helst.
Låtsasskånskt mummel
Onsdag, sol och jag sitter på redaktionen och mumlar för mig själv på försökt skånska. Även om frukosten innebar mackor tappade i soporna, smör nedfallet på golvet och inget kaffe att tjyva, så blev det en hyfsad dag. Eftersom Egmont-tidningen King prisats som årets tidskrift blev det tårta i huset. Choklad.
Nu ska jag vandra hem med något bra i öronen. Och någonting spännande i huvudet. Vad återstår att se.
Nu ska jag vandra hem med något bra i öronen. Och någonting spännande i huvudet. Vad återstår att se.
Modeller modeller modeller
Åh, bra dag. På Hennes modell-plåtning hela dagen, riktigt söta, tuffa tjejer. Och snygga kläder. Och lunchsushin var riktigt god (vegetarisk sushi förstås).
Och jag vill också bli modell!
Och jag vill också bli modell!
Kom hem som nån annan
Regn i Malmö. Pefekt klädd, fast med en stor, bylsig, vit men ändå otroligt cool regnjacka. Att ha paraply i den här stan är lönlöst. Jag har provat.
"Det regnar in kom hem
En droppe kom i kläm
Sprick upp och ömsa skinn
Jag regnar hem kom in"
Emil Jensen, "Kom hem som nån annan
Nya vänner och gamla
Vännen som jag lyckades försätta i kris hörde av sig igårkväll. Skrev att han ville ta upp sms-trafiken igen, om jag vill. Blev glad, men samtidigt lite orolig. Jag hoppas det fungerar. Vill inte såra. Men jag vet att det är svårt, det där med att umgås med någon man gillar som inte gillar en tillbaka. Been there. Förhoppningsvis är det bara hjärnspöken att han gillar mig. Egentligen är jag ju en rätt hemsk människa. Om han bara visste...
Och en trappa ned i källaren snurrar tvättmaskinerna. Blir alltid rädd att någon ska stjäla min tvätt. Här kan man inte låsa. Bättre "hemhemma".
Funderar lite. Av alla bloggar som finns, finns det några man känner som bloggar? Det är inte särskilt många av mina vänner eller bekanta som bloggar, inte vad jag vet om och känner till. Skulle vara intressant att mitt i det oskyldiga bloggsurfandet som jag ägnar mig åt då och då dyka på någon man faktiskt känner. Man har ju rätt många gamla klasskompisar bakom sig till exempel. Är det då bara jag ur min högstadieklass (till exempel) som bloggar? Jag ska kanske googla på lite gamla bekanta och se om man hittar nåt. Inte för att någon träff behöver vara en blogg. Om man googlar mitt för- och efternamn dyker inte den här sidan upp. De flesta förstår nog vad jag heter, det går ju att se på diverse inlägg i andras bloggar som jag gjort, men jag vill inte att till exempel exet hittar mig så enkelt.
Söndagsmusik en höstlördag
Tidningen Q:s skiva med det enligt dem bästa från 2005, Best of 2005 Vol#2, är perfekt en kall, ensam men för den sakens skull inte sorglig dag som denna, när jag går runt med fleecefilten som mamma prackade på mig innan jag flyttade hit inomhus och känner att nej, jag behöver inte hitta på något givande, jag behöver inte sms-terrorisera alla jag känner idag, jag behöver inte sörja allt som jag inte behöver eller inte borde sörja, jag behöver inte tänka på att den här meningen är alldeles för lång för att vara helt korrekt och läsarvänlig, jag behöver inte tänka på vad jag känner eller analysera mitt beteende, jag behöver inte döda min darlings i någon bemärkelse och jag behöver inte anpassa mitt språk till någon annans. Athlete, Elbow, Bright Eyes och Anthony & the Johnsons säger att jag inte behöver någonting.
10 år är otroligt mycket
Tittar på Musikbyråns tioårsjubileum och slås av att 1996 är så långt bort. Det var faktiskt innan Oasis gav ut Be here now. Och det var innan någon visste att Robbie Williams skulle bli det nästa stora.
Och jag var tolv år och säkert dramatisk redan då. Nu måste jag titta vidare.
Och jag var tolv år och säkert dramatisk redan då. Nu måste jag titta vidare.
"Det var en gång för så länge sen
Du och jag slogs mot dumheten
Vi följdes åt till våra drömmars stad
Vind i håret och vår sikt låg klar"
Kent, "Sundance Kid"
Du och jag slogs mot dumheten
Vi följdes åt till våra drömmars stad
Vind i håret och vår sikt låg klar"
Kent, "Sundance Kid"
Popkorn och några diskreta chokladbitar
Åh. Jag vill ha stövlar. Höga, svarta stövlar med kilklack och rund tå. Med eller utan snörning.
Ensam hemma. De jag bor inneboende hos har stuckit till landet, så jag har lyan för mig själv. Hela helgen. Upptäckte att det inte fanns några popkorn hemma, så jag sprang ut i natten, till närliggande Malmborgs ("Malmös dyraste affär" som en skånsk okänd man upplyste mig om när jag var på visit i somras). Det blev inte bara popkorn, utan också några diskreta chokladbitar. Fy på mig. Jag har slutat äta mat - jag har ingen fantasi, det blir bara fil med flingor - till fördel för lite sötsaker som frukt... och godis... Fy. Men popkorn är i alla fall inte så onyttigt.
Lost in Translation på SVT 1 ikväll. Har aldrig förstått mig på den. Men kanske ska jag ge den en ny chans. Alla tycker ju att det är en synd när man säger att man inte imponeras av den. För mig är det likadant (att jag inte imponeras alltså) av Sofia Coppolas kommande, Marie Antoinette. Snygga vyer, gillar kostymdrama, otroligt bra musik. Kunde bli något bra men...
Ensam hemma. De jag bor inneboende hos har stuckit till landet, så jag har lyan för mig själv. Hela helgen. Upptäckte att det inte fanns några popkorn hemma, så jag sprang ut i natten, till närliggande Malmborgs ("Malmös dyraste affär" som en skånsk okänd man upplyste mig om när jag var på visit i somras). Det blev inte bara popkorn, utan också några diskreta chokladbitar. Fy på mig. Jag har slutat äta mat - jag har ingen fantasi, det blir bara fil med flingor - till fördel för lite sötsaker som frukt... och godis... Fy. Men popkorn är i alla fall inte så onyttigt.
Lost in Translation på SVT 1 ikväll. Har aldrig förstått mig på den. Men kanske ska jag ge den en ny chans. Alla tycker ju att det är en synd när man säger att man inte imponeras av den. För mig är det likadant (att jag inte imponeras alltså) av Sofia Coppolas kommande, Marie Antoinette. Snygga vyer, gillar kostymdrama, otroligt bra musik. Kunde bli något bra men...
Fjärilsfilm
Funderade på att gå på bio i helgen. Men när jag ögnar bioprogrammen finns det inget som lockar, inget jag inte redan sett. Och jag som trodde att det skulle gå en massa bra. Det får bli The Butterfly Effect på teve imorgon istället. För helgen lär ju inte bjuda på något mer spännande. Och jag har ju faktiskt velat se den länge.
Regeringskakor
Något glädjande på morgonen när det annars var svårt att gå upp. På regeringens hemsida informerar man inte om "cookies" utan "om kakor". Helt ljuvligt.
Trötta tankar av hunger och leda
Jaha. Tangentbordet beter sig konstigt igen, jag kallsvettas och Torson skiner lite smått i solnedgången. I mina tankar rusar abortartiklar och i öronen susar Differnets Conflictionary. I magen kittlar ångest och ond hunger som inte är hunger alls. Jag har mest ont i magen vilket jag brukar ha på eftermiddagen efter att ha försökt stilla hungern med äpplen. Det funkar inte, det vet jag. Varför, idiot?
Och ska man laga mat? Nä, jag orkar inte, jag vill inte, och jag borde handla, men jag vill inte, jag orkar inte. Vad blir det för frukost imorgon?Trött på de evinnerliga mackorna med ost.
Saknar nåt. Eller mycket. Eller inget.
Ska gå hem. Dagen har varit lång som den är. Kanske blir det Pluxus i öronen på väg hem. Men antagligen blir det Deportees. Jag måste lyssna sönder alla låtar innan jag kan ta något annat.
Och ska man laga mat? Nä, jag orkar inte, jag vill inte, och jag borde handla, men jag vill inte, jag orkar inte. Vad blir det för frukost imorgon?Trött på de evinnerliga mackorna med ost.
Saknar nåt. Eller mycket. Eller inget.
Ska gå hem. Dagen har varit lång som den är. Kanske blir det Pluxus i öronen på väg hem. Men antagligen blir det Deportees. Jag måste lyssna sönder alla låtar innan jag kan ta något annat.
Avklippt
Torsdag. Den här veckan känns så konstigt avklippt. Och det känns lite konstigt att vara här också.
"The world has a way of letting you down
You have a way of your own
Therefore something has got to go
You must do your own leaving"
Deportees, "Do your own crying"
You have a way of your own
Therefore something has got to go
You must do your own leaving"
Deportees, "Do your own crying"