Stjärna i min egen värld

Kom fram till att både Lars Winnerbäck och Tomas Andersson Wij har bott i Fruängen. Och så jag. Betyder det att jag också kommer att flytta in till Söder någon gång? Jag kanske ska börja skriva Lundell-aktiga låtar på svenska och slänga på mig en gitarr. Eller inte. Det låter nog bättre när de gör det. Det får räcka med att jag sjunger med.

Okej. Jag ska inte bli sentimental nu vid årets slut. Bara konstatera att 2006 snart är slut. Ett år som... har varit jäkligt dåligt, och fasligt bra. Och annorlunda mot tidigare år: om man ska sätta en rubrik på året kanske det skulle vara Förändring (eller kanske förvirring?). Ja ja, jag är ju ingen sån som rubricerar saker och ting (hehe, aldrig... hmm...), men jag älskar musik, och mitt liv byggs väl i stort sett upp runt några låtar. Jag tänkte därför radda upp de som betytt mest för mig i år. Musikmässigt, textmässigt, gråtmässigt, glädjemässigt, minnesmässigt. Det är till stor del låtar som kommit i år, men en del är gammalt. Jag har inte listat dem efter vilken jag tycker är bäst, för det skulle vara omöjligt, utan kronologiskt med start i januari. Jag valde tjugo låtar för att det är ett bra antal, även om det var svårt att bestämma vilka som skulle få sig en rättmätig plats. Det finns så många andra låtar och artister som också borde få plats, men ibland måste ju även jag snäva in mig.

Jag tänker inte förklara vad de betyder, det känns överdrivet, patetiskt och ingenting värt. Här är mästerverken i alla fall. 

Frida Hyvönen - Come another night
Acid House Kings - Will you love me in the morning
Kosheen - Let Go
Robyn, Ola Salo, Christian Falk - Dream on
Elin Sigvardsson - Where to Start
Emil Jensen - Bud från april
Vapnet - Thoméegränd
David Fridlund och Sara Culler - Circles
Håkan Hellström - Klubbland
The Radio Dept. - Tell
Sambassadeur - Kate
Madrugada - This Old House
Lars Winnerbäck - Över gränsen
Kent - Mannen i den vita hatten
Peter, Bjorn & John - Amsterdam
Fibes Oh Fibes - Get up
Marit Bergman - Today will be the day when mourning ends
Deportees - A Sky to talk to
Lo-Fi-Fnk - Wake up (John Dahlbäcks Beckster rmx)
Bertine Zetlitz - Obsession

Japp, nu har jag också låtit Windows Media Player, all musik på datorn och shuffle visa mig mitt liv med hjälp av några enkla frågor. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Någon analys tänker jag inte ge mig på, men ni får gärna.

How are you feeling today?
You steal the Scene - Future Bible Heroes

How do your friends see you?
Émigré - James Dean Bradfield

Will you get married?
Friday Night - The Darkness

What is your best friend's theme song?
Never let you go - Bertine Zetlitz

What is the story of your life?
Glass walls of Limbo (dance mix) - Type O Negative

What was highschool like?
Sad Eyes - Josh Rouse

How can you get ahead in life?
Svarta segel - Hovet

What is the best thing about your friends?
String Song (live) - The Wannadies

What is tonight going to be like?
Funeral Face - Suburban Kids with Biblical names

What is in store for the reminder of this week?
Broken World - The Black Heart Procession

What song describes you?
Never from this heart - The Black Heart Procession

To describe your grandparents?
All I want is you - U2

How is your life going?
You & your sister - Big Star Story

What song will the play at your funeral?
All I need - Air

How does the world see you?
I've been floating upstream since we parted - David and the Citizens

Will you have a happy life?
Pet Grief - The Radio Dept.

What do your friends really think of you?
Believe I've found - The Soundtracks of our lives

Do people secretly lust after you?
Hame Baham - Laleh

How can I make myself happy?
Thank you Louise - Ryan Adams

What should you do with your life?
Hallelujah - Rufus Wainwright

Will you ever have children?
Burn the Remembrance - Katatonia

Man blir lite konstig av att lyssna på The Radio Dept. Men jag kan inte låta bli.

Ah. Chromeos låt Needy girl på P3. Det måste vara jag. You're a needy girl, I can tell when I look in your big brown eyes...

Anthony & the Johnsons och The Tiny är kanske inte världens bästa gå-musik, men det var det jag hade i öronen när jag gav mig ut i Höstmalmö. Slapp gråten. Det är ju annars... mitt signum att börja gråta till gråtmild musik. Även fast jag egentligen, egentligen är icke-ledsen.

I'm going downtown where there is people... Richard Hawleys Coles Corner ger mig en väldigt julig sinnesstämning. Det är lite Driving home for Christmas över den. Kanske ska kolla om hon jag bor hos har några julskivor i cd-hyllan. Det är ju snart bara två månader kvar. Jag och Sofia brukar dock försöka hålla oss till, ja vad är det, är det inte förrän i december vi får spinna igång julens plattor? Det brukar nog bli tidigare hur som helst. Den underbara julskivan som jag satt ihop exeptionellt till Sofia kan man ju nästan lyssna på året om.

Nu är det bara glögg och pepparkakor som saknas.

Avslutade just en telefonare och Jennie pekar på radion och frågar Vet du vilka det här är? Jag spetsar öronen, och en tanke far genom huvudet, men den slogs fort bort. Nej, jag vet inte, svarar jag. Jo men gissa. Jag lyssnar. Men nej. Nej, säg.

Take That.

Take That är tillbaka. Jag bloggade om dem någon gång i maj. Och nu är de tillbaka. Oj.

Fibes, Oh Fibes gör mig så glad. Get up är helt underbar. Jag dansar runt här hemma. Kärlek.

Jag är lite sur. Men när jag går hem från jobbet idag ska jag lyssna på Peter, Bjorn and John. För de är underbara. Jag utnämner deras Let's call it off till veckans låt. Eller Amsterdam. Underbara i alla fall.

Måndag morgon. Har nästan längtat, även fast helgen tillslut turned out to be a good one. Jag trodde inte det i fredags när jag slet mig från jobbet.

Nu sitter jag här och lyssnar på Marit Bergmans nya skiva. Det låter väldigt bra.

Sommaren måste också sammanfattas i musik. Eller i vilken musik jag lyssnade på, vilken musik som kommer påminna mig om den här sommaren. Det är svårt nu i augusti att minnas exakt vad som pågick i mina öron i juni, och det är såklart mycket lättare att veta vad jag lyssnar på exakt idag. Men jag ger det ett försök, skildra sommaren som den lät 2006.

Håkan Hellström - Klubbland. När känslorna sprang förbi mig, samma gamla känslor igen, fast ändå annorlunda, kunde jag känna igen mig i Håkans ord.
[ingenting] - Släpp in solen. Sommar på väg, kanske inte riktigt utsprungen ännu. Men jag ville släppa in solen.
Timo Räisänen - Bollen måste dö. Bollarna rullade där i Tyskland, och tillslut dog Sveriges boll. Jag följde allt på teve.
Sambassadeur - Kate. Mestadels i juni, tillbaka lite i augusti. Riktigt poppig, riktigt glad och den gör mig fortfarande lycklig. "And you said to me is that what it was all about and I said no"
Peter, Bjorn & John - Young Folks. Vissel vissel, när jag låg i gräset. Egentligen håller jag inte med texten om allt, men det är samtidigt så det ska vara. We don't care...
Madrugada - This Old House. Egentligen har det varit flera Madrugada-låtar som spelat stor roll för mig den här sommaren, men This Old House passar in på flera sätt. Det gamla huset som det syftas på kan ju i min värld vara Slottet.
The Radio Dept. - Tell. Också för The Radio Dept. gäller flera låtar, men Tell var en av dem som gick varmt i mp3-spelaren. Sorglig, men inte den sorgligaste. "She needs some shelter"...
Ed Harcourt - Visit from the dead dog. Mysig, poppig, härlig. Somrig men ändå inte.
Weeping Willows - Sunny days. Sommar. Sommar. Sommar.
Dogs d'Amour - Sometimes. Lyssnades lite intensivt på ute på landet.
Lars Winnerbäck - Över gränsen. När man blir trött på den heta sommaren tar man sig kanske inte till Köpenhamn, men väl till Malmö. Men det var inte bara då som den har gått hett i mina öron. Underbar låt, klart en av Lasses bästa.  
Hovet - Silverfisken. Är ingen sommarlåt, men jag vill också ta en silverfärgad bil och dra ut i landet. Med kompisar som fyller sätena och bra musik som fyller öronen.
Coldplay - Fix you. Har egentligen spelats lite då och då i sommar. Tröttnar inte.
Lars Winnerbäck - Där elden falnar (men fortfarande glöder). Betyder så mycket.
The Tiny - Don't. När man kommit fram till att man inte vill ha kärlek, inte som den ser ut.
Willie Wisley - Parador. Riktigt soldränkt, fast ändå inte.
Lars Winnerbäck - Kom ihåg mig. Hela sommaren har kretsat runt Winnerbäck, och Kom ihåg mig blev väldigt betydelsefull nu mot slutet.
Kent - Nålens öga. Kent är Kent är Kent. Och de för sommaren vackert in på höst.

Syster vill att jag tolkar låtar, hon tycks inte vara så bra på sånt. The Plimsouls The Oldest Story in the World.

Men jag ska gå hem härifrån nu. Måste väl hem och packa, ikväll ska jag dessutom till Hornstull, hem till Hanna. Träffa tjejmaffian innan alla skiljs åt.

"Nu släcker dom på scenen, nu återstår ett öronsus..."

Ikväll är det konsert. Äntligen. Det betyder att hela sommaren nu har gått, men just nu gör det ingenting. För vi ska på Winnerbäck ikväll. Som jag längtat. Det behövs nästan inte sägas något mer. Inte just nu.