H, K, M och T

M, alltså jag, borde gå och lägga sig, men har ingen lust. Eller sådär. Har just varit på Landet (Telefonplan reds. anm.) med Hanna och några av hennes vänner. Träffade på Kristin där, av alla ställen. Kors i taket. Konstigt men helt okej.

Pratade med Martin på väg från t-banan och hem. Trevligt att höta hans röst, det var ett tag sen.

Glad igen. T och jag tycks ha löst problemen, och efter fem dagar av sorg så känns allt bra igen. Och jag hoppas att allt håller sig på den vägen.

Folkets jubel/folkets mummel

Kommentera, pliis:

Namn:
Rememba me, punk?!

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Såna däringa trackbacks