Stjärna i min egen värld

Hemma från Berlin. Svårt att ordbestämma alla intryck. Berlin är enormt, svårgenomträngt, mysigt på sina håll, platt, svåröverskådligt och så mycket annorlunda än Stockholm. Jag gillar det, men jag tror inte jag skulle trivas med att bo där. Jag tror det kanske är för hippt för mig. Och som sagt, för stort. Men fyra dagar är lite kort. Både jag och Hanna tyckte att det kändes som vi faktiskt bodde där och att det var fel att åka till Sverige igen. Kanske berodde detta mycket på att vi bodde i en lägenhet (en enorm lägenhet!), träffade Jonas och Stina och inte hittade på alltför turistiga upptåg.

Men det var bra. Men det finns bra saker här hemma också. Och just nu känner jag mig rätt lycklig över det mesta. Jag hoppas det håller i sig ett tag.