Stjärna i min egen värld

Jag har just tvättat min röd- och vitrandiga matta, som min mormor vävde på den tiden hon var i livet, för första gången. Den är numera röd- och rosarandig. Trastyget som användes till de röda längderna kan inte ha varit tvättat någon gång innan det blev en matta, eller så kanske mormor gjorde en matta av det just för att plagget (eller vad det nu var) färgade ner allt annat. Lite ledsen är jag hur som helst, jag gillar den mattan och den har passat utmärkt i mitt kök. Den får väl ligga kvar ändock (när den blivit torr), jag tvivlar på att jag hittar nåt i affär som jag skulle gilla lika mycket. Min fina matta. Som jag brukar sitta på och tala i telefon ibland, och som jag en, eller två, gånger har försökt sova på.