Hål i huvudet

Läste ut Jenny Jägerfelds Hål i huvudet häromdagen. Trots sval kritik (i alla fall de recensioner jag läst) tyckte jag den var riktigt bra. På något sätt kunde jag identifiera mig, eller i alla fall känna igen mig, i Minou och hennes ovilja att släppa känslorna. Att greppa tag i något litet, bara för att man inte vill ge upp. Och analysera sönder allt.

Folkets jubel/folkets mummel

Kommentera, pliis:

Namn:
Rememba me, punk?!

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Såna däringa trackbacks