Stockholm så här års

Sista februari, tål att upprepas. Från olika håll och kanter har jag märkt ett isande hat mot den här månaden. Kallt, menlöst, grått. Själv ser jag det som en ganska trevlig ingentingmånad. Snart vår, ja, om några månader i alla fall. Själv avskyr jag november. 

Men för er som ändå känner sig trötta så här efter årets kortaste månad har jag några tips.
 
- ät kardemummaskorpor. Bara sådär.
- droppa cyniska kommentarer. Sista chansen innan våren - när det är varmt vill ju ingen vara elak.
- värm dig i duschen - det kan inte göras för många gånger. Bara tills huden lossnar av torrhet.
- spela kändis-TP på Café Muren i några timmar. Varmt.
- ta en tur till Stockholms slott. Lika kallt inne som ute. Men ändå.
- ta en barrunda på Götgatan. Eventuellt en caférunda.
- Begrav dig i vintermusik.
- akta dig för fallande istappar.

satyr drickerkardemummaskorpa
Barrunda på Götgatan? Kardemummaskorpor är annars ett hett tips.

Februari till maj

Paper dreams honey...

Sista februari. Tre månader till min födelsedag. Jag hoppas att det är lite mindre snö vid det laget. Men en rättvist ställd fråga; Vad ska man göra ända fram till maj?

Nej, nu ska jag till hospitalet. Lagom kul. 

I love her because, she moves in her own way...

Mer humor i journalistiken

Okej, jag kanske inte har lärt mig så mycket av allt de predikar på JMK, jag må vara en subjektiv journalist som mer än gärna tar mutor (nja, jag skulle inte kalla det mutor). Men jag tycker om när journalistiken gör kullerbyttor och driver med sig själv (att inte ta sig själv på för stort allvar är härligt). Och jag gillar att Niclas Rislund skriver en artikel om sitt eget fall på Dagensmedia.se. Och all debatt om hur roligt detta egentligen är.

Min lilla värld

Livet vävs ihop på något underligt sätt. Alla känner varandra. Inte nog med att Daniel och exet är släkt, fler underliga sammanträffanden sker. Just nu sitter till exempel före detta klasskompisen Tommy i rummet intill och fifflar med någonting på datorn. "Vad gör du här?" frågade jag med en förvånat leende när han dök upp med en tjej jag inte kände till. Tjejen visade sig vara chefens (en av alla chefer här) dotter, Tommy visade sig vara chefens dotters pojkvän.

Jag väntar bara på att mer spännande sammanträffanden ska dyka upp i min omgivning och bekantskapskrets. Kanske alla min vänner har haft ihop det med varandra på ett eller annat sätt. Det är uppenbarligen en liten värld.

Tunnelbana och illamående

Jag borde lärt mig. Jag kan inte läsa på tunnelbanan. Efter att ha färdats med näsan ner i en bok i en halvtimme, snurrar huvudet när jag väl reser mig för att kliva av vid Universitetet. Ändå avskyr jag dem som ska sätta sig bredvid mig, när det finns plats på sätena mittemot, antagligen bara för att de vill sitta framlänges. Och imorgon börjar bokrean.

Och idag älskar vi The Kooks, She moves in her own way.

Cocaine she said

Jag och min kokainnäsborre fortsätter att bråka. Jag kommer snart se ut som Tommy Körberg.

Fredagskvällsstatus

Slottet imorgon. Dags att lägga sig kanske. Uh, det kommer vara svinkallt i den där uppenbarligen dåligt tätade byggnaden. Kunde de inte bättre på 1700-talet?

Slötittar på Fyra bröllop och en begravning. Det kärleksfulla dravlet kunde lätt få strykas ur manus (särskilt slutet när de står i regnet, säger kärleksfulla, sentimentala saker och blir dyblöta och går in och då är relativt upptorkade), men det är trots allt förlåtet på grund av de kvicka scenerna och replikerna.

Dagens kändisspaning: Richard Wolff, med barnvagn (tittade inte om det låg någon i) i Mariatorgets tunnelbana.

Fredagsförmiddagsstatus

Fredagskallt. På grund av kylan i och utanför min lägenhet duschar jag onödigt mycket, allt för att hålla värmen. Magne ringde, han vill ha hjälp med ett pressmeddelande. Vi ska ses på söndag, det var länge längesen. Men han envisas med att prata norska, svår norska. Han får tycka att jag är lite dum, men jag kan ju inte bara le och nicka hela tiden. Ett "va?" kommer garanterat då och då.

Kylskåpet fullt, nästan, och kylen inte så spartanskt inredd heller. Det är bra att ha en mamma ibland.

Näsan
fortfarande värkande. Nu har det spritt sig till svaljet också. Men jag tror det är skilda åkommor. Ja, är man ett måndagsexemplar så är man. Jag faller sönder inifrån, det är så bara.

Keso med tacosmak säger jag bara. Det lindrar alla sorger (fast jag är inte så mycket för att äta dränka varken fysisk eller psykisk smärta i mat. När jag är ledsen hungerstrejkar jag. Men eftersom jag bor ensam är det oftast ingen som märker det). Tack fina Hennes-redaktionen för allt Kesofrossande!

Börjat läsa Stjärnfabriken av Clare Naylor och Mimi Hare. Några skratt än så länge, men lite leda över allt namedroppande av märken också.

Undrar varför Malin tokdissar Gingers nya skiva. Jag är inget Ginger-fan, men stundtals svänger det ju. I en positiv bemärkelse. Fast uj. Vid närmare eftertanke svänger det i negativ bemärkelse också. Och det där stycket som liknar introt till Seinfeld, varför?


Från alfa till omega

Just nu låter det ungefär såhär hemma hos mig: Mää..nin aejde, vad fasen är det där för bokstav??? Hmm, nånting ae, Päläjaaaa...deo Akiläos, oulomenän... hmm, hur uttalas det där? Hä my... vad  är det där? ah, det här stämmer ju inte! Jag har ju kunnat förut!"

Nej, jag talar inte i tungor, eller finska heller för den delen. Jag traglar fram de första raderna i Iliaden bara, på grekiska. Fråga mig inte vad orden betyder (jo, första raden i Iliaden vet man ju hur den går, men inte på grekiska), jag ska bara lära mig hur bokstäverna uttalas. De stora (majusklerna) är enkla, de små (minusklerna) något krångligare. Jag har dock kunnat dem bra förut, och det är ganska lätt, men vissa ser i den uppkopierade Iliaden-texten inte ut som de i det uppkopierade alfabetet som vi fått.

Nu ska jag vara nördig, vad står det här då?:
φιλóσοφοι
Σωκρáτης
Ακρóπολις

Någon?

Ny utgrävning, förhoppningsvis

Läser i Svd att man funnit en cirka 2500 år gammal amfiteater i Menidi i norra Athen. Wow. Förhoppningsvis låter de tillsätta en ordentlig arkeologisk utgrävning på det här. Min pappa frågade för några veckor sedan om det verkligen finns utgrävningar fortfarande, "Har inte allt redan grävts fram?" Jag förklarade att det finns en mängd små lämningar i Europa och Asien. Och nu en till uppenbarligen.
Dionysosteatern, Athen
Dionysosteatern i Athen, utgrävd sedan länge.

Bland semlor, kändisar och trängsel

Idag föll jag och Laura för semlorna, och tänkte samma tanke som många andra sugna stockholmare. Vi stack nämligen till Gunnarssons på Götgatan, och fick trängas lite, men ack, så goda de där gräddspäckade bakelserna är. Dagens kändisspaning: Daniel Lindström och "Han som kissade i sin väska i Big Brother" (jag vet inte vad han heter eller egentligen vem det är, men Laura upplyste mig). Båda på Gunnarssons. Daniel (och flickvännen?) tog en semla var och typ varsin latte.

Nu: Slutet av Ensamhetens brunn och Maria Taylors fina Lynn Teeter Flower.

79 frågor - och svar

Jag var lite sugen på att göra en sån härdana bloggutmaningsgrej, men jag får ju aldrig några så jag letade runt lite... och hittade en hos Linda. Det blev en låååång grej. 79 frågor närmare bestämt. Och lika många svar. Och om jag börjar utmana kanske någon annan utmanar mig nån gång! Malin, gör! Och Laura, du kan ju också om du vill! Och alla andra som droppar förbi och inte har någonting för sig.

1. Vilken svordom använder du mest?
Fan. Eller fasen.

2. Äger du en iPod?
Nej, en Iaudio X5.

3. Vilken tid är din väckarklocka inställd på?
Öhm, olika, men just nu kvart över sju. Sen snoozar jag en halvtimme och sen lite till.

4. Hur många resväskor äger du?
Ingen. Lånar av föräldrarna när jag behöver, men jag kanske borde skaffa mig en egen.

5. Använder du flip-floppar?
Ja, men inte så ofta så här års.

6. Var köper du dina matvaror ifrån?
Oftast Konsum i centrum, ibland kanske jag lånar en bil och tar mig och storhandlar på Ica i Kungens Kurva.

7. Skulle du hellre ta bilden än vara med på bilden?
Hehe, jag låter mina vänner svara på den frågan…

8. Vilken var den senaste filmen du såg?
Var det… ”Min stora kärlek”? Tror det. Men jag hade sett den förut.

9. Du får ledigt idag. Umgås du helst med en hel barnfamilj eller med en
kompis?
Varför, varför, varför skulle jag umgås med en barnfamilj???

10.Om du vann på lotto, vad är det första du skulle köpa?
Det beror på hur mycket jag vann. En ny lägenhet om jag vann mycket, annars skor, skor, skor. Och den där kursboken jag behöver.

11. Har någon någonsin kallat dig lat?
Det tror jag nog. Jag undvek att lyssna.

12. Tar du någonsin medicin för att hjälpa dig somna snabbare?
Nej, men de senaste veckorna/månaderna har jag behövt det.

13. Vilken CD ligger i din CD-spelare just nu?
Idlewilds nya.

14. Vilken är världens bästa artist just nu?
Öh öh öh, Lars Winnerbäck, eller Tomas Andersson Wij, eller Emil Jensen, eller The Radio Dept., eller…

15. Har någon berättat en hemlighet för dig den här veckan och i så fall
VAD?
Nej… inte vad jag minns.

16. När var senast någon stötte på dig?
Jag vet inte om den där snubben som dök på mig i centrum igår stötte. Jag är inte så bra på att veta om folk stöter eller inte.

17. Vad åt du till middag senast?
Någon sorts taco-grej.

18 Använder du huvtröjor?
Nej, inte så ofta längre.

19. Kan du vissla?
Oftast.

20. Vem var den senaste som ringde dig?
Tomas.

21. Vilken är din favoritåkattraktion på ett nöjesfält?
Jag hatar nöjesfält. Men okej, pariserhjulet.

22. Tror du folk pratar bakom ryggen om dig?
Ibland. Man kan ju hoppas.

23. Vilket riktnummer befinner du dig i?
08

24. Tittade du på tecknat när du var liten?
Jag älskade tecknat. Still does.

25. Hur stort är ditt närmaste köpcentrum?
Vad räknas som köpcentrum? Kungens kurva är nog närmast. Det är väl… inte så stort. Mest parkering.

26. Hur många syskon har du?
Två systrar.

27. Är du blyg inför det motsatta könet?
Nej, bara om jag inbillar mig att jag är det.

28. Vilken film kan du alla replikerna till?
Hmm, det får väl bli Yrrol. Jag är den generationen.

29. Äger du några popband t-shirts?
Tja, ja, Blur, Placebo, hehe, en gammal (gammal!!) BackstreetBoys-tröja.

30. När flög du senast?
Från Stockholm till Malmö, 15 december.

31. Hur många stolar står kring ditt köksbord?
Fyra.

32. Läser du för skojs skull?
Ja, självklart.

33. Pratar du några andra språk?
Engelska. Borde ju kunna franska och italienska lite halvt och tyska lite lite… men hur är det med den saken egentligen?...

34. Diskar du din egen disk?
Ja, inte är det nån annan jävel som gör det.

35. Har du gråtit offentligt?
Mmm, jag har förnedrat mig och gjort det några gånger, ja.

36. Har du en stationär dator eller en laptop?
Egentligen en stationär… just nu en bärbar. Men den är ju inte min…

37. Försöker du alltid lära dig nya saker?
Ja, jag lär mig gärna nya saker.

38. Vill du just nu göra några tatueringar eller piercingar?
Nej.

39. Tycker du att killen borde bjuda på första dejten?
I allmänhet, nej. Om han går ut med mig, ja. Då bör han alltid bjuda. Nej, ärligt, det tycker jag inte. Men inte fasen tänker jag bjuda!

40. Kan du kasta macka?
Neh…

41. Har du någonsin varit på Jamaica?
Nej.

42. Vad har du med dig in på bion?
Popcorn. Och läsk.

43. Vem var din favoritlärare och varför?
Svenskläraren Tove på högstadiet. Underbar. Hon försökte inte sätta sig över oss i klassen, men hade ändå sjyst disciplin (tror jag). Hon var ung. Och mycket lärde man sig också.

44. Har du dejtat någon av en annan religion?
Nja, mitt ex var ju jude, men han var det ju inte, alltså, aktivt.
45. Vad har du för väder?
Svinkallt.

46. Har du en blogg?
Eufh, måste jag berätta det?

47. Vilket var ditt favoritämne på gymnasiet?
Teater.

48. Gillar du att flyga?
Nja, inte överdrivet mycket, men visst kan det vara trevligt. Inte start och landning dock.

49. Vilket personlighetsdrag är ett måste hos en partner?
Humor.

50. När sov du senast på golvet?
Nu är det ett tag sen. Annars gillar jag golv. Kan inte riktigt minnas när.
51. Vilken är din favoritdrink?
Euwh, nån av de på Vampire Launch!

52. Gillar du din boendesituation?
Ja, men ibland vill jag bo i stan.

53. Vilken är din mammas hemstad?
Stockholm.

54. Din pappas hemstad?
Stockholm.

55. Hur många timmar måste du sova för att kunna fungera?
Sju kanske.

56. Är dina dagar fullbokade och stressiga?
Vissa ja, andra nej.

57. Hamnade du ofta i trubbel för att prata under lektionerna?
Nja, ibland så fick man sig en tillsägelse. Men trubbel är väl att överdriva.
58. Vilken är din favoritfrukt?
Röda äpplen av den där speciella sorten. Eller kiwi. Eller mandariner på julen.

59. Bryr du dig om antalet kalorier i det du köper?
Ja.

60. Hur gammal blir du nästa födelsedag?
23!

61. Är du petig när det kommer till stavning och grammatik?
Ja.

62. Tror du på liv på andra planeter?
Ja.

63. Vem var den senaste personen som gjorde dig arg?
Öwh, jag är arg på alla hela tiden.

64. Tror du att Gud är man eller kvinna?
Jag tror ju inte på gud dårå…

65. Vad var det senaste du åt?
Det där taco-tjafset.

66. Kommer du bäst överens med personer av samma kön eller motsatta?
Jag kommer nog bäst överens med girls. Men jag har ju inte så många killkompisar, det har nästan alltid bara varit tjejer överallt jag rör mig. Tycker jag kommer bra överens med pojkar också…

67. Hur valde dina föräldrar ditt namn?
Barnmorskan hette visst Madelene…

68. Gillar du senap?
Om den är svag.

69. Vad säger du till dig själv när allt känns svårt?
Jag säger inte så mycket, sätter på någon sorglig låt och gråter floder.
70. Skulle du någonsin hoppa fallskärm?
Nej, det vill jag inte.

71. Vilken karaktär från en film påminner mest om dig själv?
Eh, det måste jag tänka på. Eller fråga Kristin eller Daniel som kan det här med film. Kanske Catherine Deneuve i ”Repulsion”. Eller inte.

72. Har du någonsin köpt något från eBay, vad var det senaste i så fall?
Nej, inte jag inte…

73. Tycker du om att krama folk?
Ja, om jag gillar dem.
74. Skulle du säga att du är trendig?
Nej, det ordet skulle jag väl inte använda.
72. Äger du en digitalkamera?
Yupp, en liten Canon.

73. Vilka kändisar har du blivit jämför med?
Liv Tyler, Barbara Stanwyck.

74. Stör det dig om någon säger att dom ska ringa men inte gör det?
Det beror på vem det är och vilket humör jag är på.

75. Vilka böcker, om några har fått dig att gråta?
Oj, senaste var det ”Borderline” av Caroline Kraus, när de skulle avliva hunden…

76. Tycker du att du är attraktiv?
Jaa.
77. Vad är du allergisk mot?
Inget.

78. Får du dåligt samvete efter du ätit kött?
Jag äter ju inte kött juh.

79. Om du var född av motsatt kön, vad hade du hetat?
Richard tror jag. Möjligtvis Stefan.

Jag och min nos

Surglad idag. Näsontet gör mig retlig, det gör så fruktansvärt ont.
näsont


Jag - förföljd

Ja, jag kanske överdriver lite när ord som "förföljd" och "stalker" går runt i mitt huvud, men jag fick en lite obehaglig upplevelse när jag skyndade mig ut från tunnelbanan nu för fyrtio minuter sedan. På väg ned för trappan fick jag en följeslagare - en man som gick jämsides och sa någonting till mig. Som vanligt hade jag hög musik i öronen, och eftersom det inte är alldeles vanligt att folk pratar med en i en tunnelbanenedgång tog jag för givet att han pratade i telefon, jag hörde nämligen att han sa någonting. När jag märkte att han följde min fart nedför trappan tittade jag på honom och märkte att det faktiskt var mig han sa någonting till. Jag tog ut ena luren ur örat.

- Jag pratar med dig!
- Ja, jag lyssnar på musik så jag hör dig inte.
Jag skyndade på mina steg. Inte var jag särskilt intresserad av att prata med honom. Dessutom hade han en mapp i handen, så jag anade att han var försäljare.
- Ska du till bussen eller?
- Nej jag ska till jobbet, sa jag och gick vidare.
- Ska du till bussen eller? upprepade han sig.
- NEJ, jag ska till jobbet, inte med bussen, upprepade jag mig argt. Han tycktes fatta att jag hade bråttom och kläckte ur sig:
- Du, det är andra gången jag ser dig. Och nästa gång skulle jag vilja ge dig någonting.
- Va, jaha
? mumlade jag och blev en aning skräckslagen. Jag måste bort från den här mannen.
- Jag är från Brasilien, och jag vill ge dig någonting. 
Jag vet inte riktigt vad jag sa, men började gå åt mitt håll.
- Ja, jag ska åt det här hållet, sa han, men du, vad heter du?
- Det kan du ju ta och fundera på tills nästa gång,
sa jag med ett surt leende (ja, det finns sådana).

Sedan försvann han åt motsatt håll än mig, och jag kollade ordentligt så att han inte följde efter mig för att spana in var jag bor och jobbar (jag skulle hem och hämta matlådan först). Ytterst obehagligt att han sa att det är andra gången han sett mig. Och vad var det han ville egenligen? Jag hoppas jag inte ser honom igen.

Uppdatering: Nu är man dessutom av med jobb imorgon. Vad ska jag då göra? Jag är ju ledig imorgon. Aldrig får jag som jag vill. Och det gör mig sur. Det är faktiskt så.

Uppdatering II: Och skit i att kommentera i min blogg, gör det då. Skit i att läsa den också för den delen. Och skit i att svara på sms.

Passande nog lyssnar jag på Emil Jensen, just nu Ond igen, och jag känner faktiskt att jag vill radera ut hela världen just nu.

Uppdatering III: Och sno min matlåda, gör det bara. Jag tänker ändå inte fylla den med någonting.

Uppdatering IV: Vad är det för fel? Jag ska nog sluta blogga.

Uppdatering V: Okej. Bättre. Stärkande telefonsamtal med Ann-Sofie. Hon sa att jag måste lära mig att inte bli sur/arg/ledsen när jag inte får som jag vill. Då ville jag inte prata med henne mer. Hehe.

Fylleblogg, söndag

Trött och ganska full, just hemma från en fiiiin dag. Tentan gick superbt, jag är helt enkelt en hejare på antiken. Eftersom veckan varit så underbart strålande positiv köpte jag mig ett linne och ett par röda ankleboots från Vagabond. Jag kanske lämnar tillbaka dem, men en sak är säker - jag är heltossig över Vagabond. Jag skulle kunna köpa upp hela butiken. Så mycket för shoppingförbudet i februari.

rödankle1rödankle2

Sen vandrade jag till slottet, träffade Kristin, käkade lite indisk, åkte hem till mig och drack rödvin, Baileys med mintchokladsmak och åt kinapuffar. Sedan Petsounds och antagligen en av Stockholms finaste, sötaste, snyggaste killar. Oj. Fast Kristin höll inte alls med mig.

På tunnelbanan hem hade någon spytt och ett gäng tonårskillar var otroligt fulla och jag kände mig trött och vuxen men gladglad.

Nu: säng.

Uppdatering: Gårdagens kändisspan: Tobbe trollkarl (korsningen Sveavägen-Hamngatan) samt Johan Glans (Skånegatan). Jag tror nog jag vet vilket jag tycker smäller högst...


Död och kroppar

Alla bara dör. Själv drömde jag att Anja Pärsson kolade, och eftersom jag har svårt att skilja mina drömmar från verkligheten blev jag lite fundersam vid frukostbordet. Men nej, hon tycks leva. Och trots att jag av någon anledning ogillar Sveriges favoritskidstjärna, så är det kanske lite häftigt att önska livet ur henne.

Gårdagskvällen spenderade jag och
största storasyster på Restaurang Snövit och klubb Sheriff (och lite uppvärmning på WC). Systers (och min) jobbarkompis band Bodies spelade, det var sjysst. På grund av dagens tenta blev det dock inte särdeles sent. Idag hoppas jag på en senare kväll.

Nu: sminkning och iväg till tentamen. Brrr...

Hemligheter och vin

Ja, det är ju en hemlighet än så länge, men vad kan jag säga? Jag älskar mig själv. Och jag tycker verkligen att ni ska fira med mig på lördag kväll. Annars gör jag det själv.

satyrer gör vin
Titta vad kul vi ska ha!

Bland egyptiska gudar och byggnader

Ja. Jag är underlig. Men jag tycker att de egyptiska gamla gudarna är riktigt tjusiga. Särskilt Amon-Re, den blå solguden, och Osiris, den gröna dödsguden.
Osirisgrön

Och ikväll blir det Babel. Med fina Daniel Sjölin. Även om jag inte tyckte att Personliga pronomen var någon höjdare så är det helt okej. Jag är så ytlig. Men jag ser framemot Jonas Karlssons författardebut (även om det sagts att den inte är så särdeles bra och att han är lite svår).

Igår satt jag på Stadsbiblioteket och ritade av bilder (ni ska se mina assyriska lejon) och det slår mig nu när 1930-talshuset åter är på tapeten att jag faktiskt skrev ett långt hemtentasvar i konstvetenskap om Asplunds byggnad. Jag kom antagligen fram till hur egyptiserande den är. Själv håller jag på bidraget
Cut. Lite lagom egyptiserande om man anstränger sig.

Uppdatering. Klantigt av mig. Hade för mig att Stadsbiblioteket invigdes 1930, men det var ju två år tidigare än så, 1928, som det stod klart. Alltså är det ett 1920-talshus.

Tillgång och efterfrågan

Okej, jag vet att det inte är hundra procent av mina vänner som läser min blogg (men jag har rätt stor koll på vilka som gör det), men jag försöker ändå (man kanske kan få nån ny bekantskap att nappa?); någon som vill ta en öl (vin/cider/drink/tequila...) med underbara mig på lördag? Någon som vill leka med mig på söndag?

Så, och så hoppas man att helgen blir ordnad...

Ironisk kärlek

Blev helt fast vid radion för någon halvtimme sedan. Morgonpasset spelade Regina Spectors fina Samson och jag var tvungen att stanna upp i tidningsläsandet och kaffedrickandet och bara lyssna.

Det är tydligen Alla hjärtans dag idag. Hmm, jag känner inte att jag älskar mig själv mer idag än andra dagar. Inte så mycket mer att jag skulle köpa en blomma till mig själv i alla fall. Men jag har arbetat fram en ironisk syn på kärlek - jag och Daniel - så jag kan inte riktigt ta något på allvar. Och att köpa blommor till mig, det är helt onödigt.


Revolt från ugnen

Jag höll just på att röka mig inne. Hela lägenheten är full av grå dimma efter att ugnen sagt sitt om att inte få bli rengjord på ett tag. Det är kallt att vädra på vintern. Och rök tar verkligen på halsen. Host.

Bilderblogg söndag

Söndag 11.2.07.
tankfulllllturkooooosssss
Tankfull, eller bara turkos. Typiskt mig att fotografera mig själv. Och publicera.

eannatum
Eannatums stele, ritad av mig. Allt för lärdomarna. Visst känner ni igen
den?


Dagens recensent

Om ni missat det, gå in på Dagensskiva.com. Jag gästrecenserar. Och visst har man fått sig några onda tillrop redan; "nån slumrande förutsägbar gäst recenserar uppenbart kass musik som tomazzzzz. En kvinna dessutom, herregud".

Jepp, en kvinna. Och själv är hon rätt nöjd med både recensionen och sig själv, även om jag idag blivit kallad för "ett måndagsexemplar" (passande nog är jag född på en måndag men det visste inte personen som sa det om).

Skulle dock velat gå på Labradorfesten, tänkte göra det men det känns lagom lockande nu. Slottsfolket var upptagna och osugna allihopa, och det är så kallt ute att tårna brände när jag kom in i värmen på tunnelbanan. Musikfesten får väl bli till en annan gång.

Men det är klart, vad vet kvinnor om musik? Uppenbarligen går det i alla fall inte att gilla både Aril Brikha och Tomas Andersson Wij. Dumt av mig.

Antiken, ingen mat, korta män och fredagsensamhet

Min lägenhet översvämmas av böcker om antiken. De är överallt. De klättrar i soffan och på soffbordet, medan vissa står prydligt i bokhyllan. De smyger sig till och med till min tomma och sorgliga säng. Och visst gillar jag dem, men det blir lite mycket. Jag gillar att ha mycket att göra (plugga, jobba, jobba, låtsasjobba (vad det nu är) och tänka att man måste städa, vilket duktiga grannarna ovanpå faktiskt gör (det lesbiska paret? Jag blir alltmer osäker. Och vem är det som har en bebis? Är det grannen snett över, han med den fula uppsynen och den röda bilen och heter samma sak som en grön figur med skal i Bamse? Nää, jag spionerar inte alls på grannarna...)), men jag vill välja min ledighet... men det är väl ett lyxproblem. Jag får aldrig som jag vill, för jag är aldrig nöjd. Så är det. Den snygga greken var ju i alla fall på lektionen idag, men jag upptäckte att han är alldeles för kort. Går bort direkt.

Inte vet jag vad jag ska äta heller, så jag hoppar över det.

Jag gillar inte att vara ensam för tredje fredagkvällen i rad.

You had time

"Du sa du behövde tid, du hade tid"

Veckans tips

Kolla in Dagensskiva.com på lördag. Hetaste tipset den här veckan.

Pop Mansion, min bostad?

"Martin McFaul", tänkte jag, "det låter som någon irländsk pojbandsmedlem som tröttnat på bandlivet och hoppat av i hopp om en egen karriär, men som låter precis likadan som när han var med i bandet, fast färre stämmor och ett försök till att tvätta av sig gullig-stämpeln, vilket inte hörs i musiken men syns på pressbilderna". Tänk vad fel man kan ha.

Det var i slutet av praktikperioden som jag rotade igenom redaktionens skivhylla i hopp att hitta något som jag missat (stor chans, hur många gånger stod jag inte där?). Pop Mansion lät ändå rätt lovande, och framsidan var snygg (nåt med färger), så jag lade helt sonika in den (och lite annat, bland annat redan av mig hyllade Bertine Zetlitz) på min mp3-spelare. Sedan fick den ligga där. Namnet "Martin McFaul" var ju ändå sådär pojkbandsklingande.

Lyssnade nu i veckan, och det slog mig att detta har jag hört förut. Nej, det första som slog mig var att det var långt från powerpoppen jag väntat mig. Det är istället, ja, vad är det? På
MySpace-sidan kallas det "Indie/Alternative/Acoustic", men det säger inte så mycket. Det är mer speciellt. Och han är inte irländare, han är svensk.

"Men", tänkte jag, "det här har jag lyssnat på hos kompis-Marie. Det här gillar hon ju". Och det var inte så dåligt heller. Inte pop, som albumnamnet antyder.

Men, plötsligt slog mig en annan sak, och det när jag stod i duschen (jag får alltid mina briljanta idéer där, just där det är svårt att ha papper och penna). Pop i Pop Mansion ska inte antyda musikstilen, utan står för Pola Opola Polina Mansion, som spår två heter. Intelligent. Jag tog det. Ni skulle säkert ha gjort det för länge sen, men jag behövde de där vattenstrålarna ner över håret.


Skivbolagsfolk, ett speciellt släkte

Okej, jag vet att det är deras jobb, men vissa skivbolagsmänniskor är så trevliga.

Musik, jobb och fantasier

Det är en ynnest att få jobba med det man älskar mest i världen - musik. Ännu bättre skulle det bli om jag får det där jobbet jag sökt. Åh, det är livsfarligt att säga någonting till mig. Jag gör upp planer och har fantasier som inte kan hejdas. Jag klarar inte av när folk säger en sak och tar tillbaka sedan. Platt fall. Samma sak med jobb jag verkligen vill ha - i min hjärna har jag dem redan. Besvikelsen blir dödlig när jag sedan inte får dem. Platt fall. Igen.

Annars har Sophie Zelmani snurrat runt här hemma, som utlovat. Finstämt är ett uttjatat ord, men om det är någon det passar på är det Zelmani. Memory loves you.

För övrigt har jag fallit för Linus of Hollywood. Hans naiva sångröst, de enkla sångtexterna. Sexuell frustration, som i den plumpa men gulliga When are we gonna do it: "The night is young and we've only just met, I know, why all the talking when we've already said hello? I can't believe you really care where I'm from, what I do. I keep on waiting for that moment to come, when it will just be me and you"

Dessutom tycks det vara veckan för erkännanden, förklaringar och "säga hur det är"-diskussioner. Och det är bra. Mer självransakning.

"I don't wanna go home and get into bed unless you're in it"

Lasse, Tompa och jag

Kom fram till att både Lars Winnerbäck och Tomas Andersson Wij har bott i Fruängen. Och så jag. Betyder det att jag också kommer att flytta in till Söder någon gång? Jag kanske ska börja skriva Lundell-aktiga låtar på svenska och slänga på mig en gitarr. Eller inte. Det låter nog bättre när de gör det. Det får räcka med att jag sjunger med.

Wij och Zelmani

Nu när jag redan bloggat idag kan jag lika gärna fortsätta. Och nu när jag redan passat på att hylla ett band kan jag fortsätta i den stilen.

"Introduktion till Tomas Andersson Wij". Say no more. Den är något alldeles speciellt. Men jag sparar mina ord till recensionen. Jag tror det blir en.

"Du var en flygkrash, jag var blöt som snö
Du kom från Mars jag kom från Fruängen
Först en taxi sen en tunn madrass
Bara en natt, vi hördes aldrig igen
Jag ville säga nåt till tröst,
du skulle tagit det helt fel"
Tomas Andersson Wij, "Du skulle tagit det helt fel"


Ser framemot att
Sophie Zelmani dyker ner i mitt brevinkast på måndag.

zelmaniskiva

Helg som helg som helg

You are raining in, I can't escape that feeling, you're dripping into the buckets I have placed where damage isn't already done... Matt, less och utsiktslös. Orkar inte riktigt. Ser mest bara framemot måndag så jag slipper den här vedervärdiga oplanerade helgen. Eller planerna är väl att jobba och plugga om vartannat. Jag har inte haft en riktig salstenta på tre år, och idag fick jag akut tentaångest. Och övrig ångest har jag väl alltid och ständigt. Jag undrar om den någonsin slutar för gott. 

Is this what you want? Because we're young... The Radio Dept. är i alla fall lugnande. De är nog ett av de bästa svenska banden någonsin. Igår började jag nästan gråta för att de är bra. Så bra. I don't need love I got my band. Sådant rent och skärt självbedrägeri.

Ah, den här helgen kommer väl sluta som förra, att jag känner mig ensam och övergiven och längtar efter någon som älskar mig och är min.

Vill ha, vill gå!

Labrador!

Polonium 210

Åh. Jag vaknade just upp ur den värsta dröm jag haft sedan jag var liten tror jag. Jag drömde att jag och några av tjejerna i min före detta JMK-klass åkte till Ryssland för någon studie, kanske var det för att träffa en känd journalist. Men den där kända journalisten hade blivit direkt utsatt för Polonium 210, vilket smittade av oss starkt på oss andra. Otroligt verkligt när den närvarande läkaren sa till patienten före mig "Du har fem minuter kvar" och jag själv hoppades på ett annat besked och höll för munnen och näsan för att slippa få i mig mer, men när jag snabbt blev undersökt fick just samma svar: "Du har fem minuter kvar att leva".

Och så verkligt när jag försökte ringa hem, men de ryska telefonerna betedde sig skumt, och när Annika skulle hjälpa mig att skramla ihop mynt till mynttelefonen (ja vi hann rätt mycket i alla fall).

Jag vaknade när jag pratade med min pappa i telefon. När han hörde att det var jag som ringde frågade han om jag skulle komma över och äta pannkaka hos dem. Men jag fick gråtande tacka nej och förklara att jag lever snart inte längre. Och allt annat som man inte säger när livet är normalt och man inte är några futtiga minuter från döden.

Och. Jag vaknade så tvärt så det känns fortfarande som om det är på riktigt. Men det var en dröm. Och jag lever. Tror jag. Dags att gå tillbaka till sängen.