Stjärna i min egen värld

Min lägenhet översvämmas av böcker om antiken. De är överallt. De klättrar i soffan och på soffbordet, medan vissa står prydligt i bokhyllan. De smyger sig till och med till min tomma och sorgliga säng. Och visst gillar jag dem, men det blir lite mycket. Jag gillar att ha mycket att göra (plugga, jobba, jobba, låtsasjobba (vad det nu är) och tänka att man måste städa, vilket duktiga grannarna ovanpå faktiskt gör (det lesbiska paret? Jag blir alltmer osäker. Och vem är det som har en bebis? Är det grannen snett över, han med den fula uppsynen och den röda bilen och heter samma sak som en grön figur med skal i Bamse? Nää, jag spionerar inte alls på grannarna...)), men jag vill välja min ledighet... men det är väl ett lyxproblem. Jag får aldrig som jag vill, för jag är aldrig nöjd. Så är det. Den snygga greken var ju i alla fall på lektionen idag, men jag upptäckte att han är alldeles för kort. Går bort direkt.

Inte vet jag vad jag ska äta heller, så jag hoppar över det.

Jag gillar inte att vara ensam för tredje fredagkvällen i rad.