Stjärna i min egen värld

Egostjärnan är tillbaka. Folk har klagat på mig för att jag klagade över att jag kände mig ful under Hultsfred (men jag gjorde ju det!). Men idag är jag riktigt snygg. Shoppade lite imorse, och bar några av kläderna till femtioårskalaset jag just kom hem från. Snygg, jepp. Ego's back.

Åh. Vad jag blev trött på min morfar idag (den som fyllde år var min mosters man, därför träffade jag en del släkt och andra främmande människor som visst minns mig men som jag inte minns. "Minstingen har blivit stor"). Han börjar bli bra gaggig. Och det gör mig ledsen att det irriterar mig, men det gör det. Jag är dålig på att umgås med familj - jag känner mig tillräckligt nära dem för att jag ska kunna skrika åt dem när jag blir sur. Och jag gillar inte att jag tappar humöret. Men det är svårt med gamla människor. "Jag minns när du var nyfödd och jag och Anna-Greta åkte upp till BB..." har jag hört några gånger nu. Det är nästan så att jag tror att jag minns det själv.

Igår hängde jag hos Robin och försökte ignorera den grå himlen utanför. Robin spelade lite gitarr, jag sjöng till Why does it always rain on me med Travis, vi tittade på Varan-TV-klipp och åt tortillas med goudaost i (den godaste osten! Och det var ingen dålig ordvits!). Dessutom lärde Robin ("Filip Araben") mig en del nyttiga arabiska fraser. Förutom "alhamdulillah" kan jag nu också bland annat... (måste kolla på pappret. Att kunna utantill är väl bara för nördar?)... "Hal anta lahm?" ("Är det kött?"), "Lä abgud" [Lä abrud] ("Var inte så snobbig", eller "Sluta vara så baghdadisk". Jag vet att man måste ha lite andra tecken men jag vet inte riktigt hur jag gör dem på bloggen), "Ayna al-kuhul" ("Var är spriten?") och lite annat ickepolitiskt korrekt. Robin frågade hur läget var ("kayfa haluki?") och jag råkade istället för att svara "Jayyid jiddan!" ("Jättebra!") att säga "Jayyid jihad" ("Jihad är bra!"). Tur att det inte hängde så mycket araber på Götgatan just då.

Har också lärt mig att mitt andranamn, Erika, bertyder soffa om man uttalar det [erikka]. Dumt nog är jag egentligen döpt till just det, eftersom prästen sa "Madelene Ericka" istället för Erika. Så jag heter soffa.

Vi lärde oss också att ordet för journalist kommer från grundordet som betyder "att stava fel". "Ana sihäfiya" = "Jag är (kvinnlig) journalist".


Robin rockar

Just nu lyssnar jag på Pat Boones covers av rockklassiker. Känns underligt, men bra, att lyssna på Enter Sandman och Smoke on the Water i storbandsjazzig stil. Kolla in In a Metal Mood: No More Mr. Nice Guy.

Förresten hade min operation gått bra, för alla som undrar och oroar sig för mig. Fick resultatspappret när jag kom hem i söndags. It seems to be gone, the devil thing. Och nu är det mindre än en vecka tills jag får bada och göra annat kuligt.