Stjärna i min egen värld

Åh. Nu har jag skrivit en sån där ond recension igen. Sådär så att Kristin med absolut säkerhet säger att jag är elak och att hon aldrig skulle kunna göra så. Tja, att vara professionellt elak är också en bra sak.

På tal om att jag är ond så fyller mitt ex 25 idag. Skumt. Inte att han fyller år alltså. Utan att vi inte setts på typ ett år. Inte för att det gör mig någonting (ja, jag är ond). Jag var i alla fall snäll och smsade ett grattis imorse. Han tycktes bli glad. Fasen vad ond jag är.

Min chef, Ola, är snäll. Han brände Rom för min skull. Huh huh, antikskämt, igen. Nej, han brände Rome på en cd åt mig. Synd att min dator hatar filmklipp nuförtiden.

Äckliga gubbtyskar som stod en meter framför mig och leendes och gloendes sa någonting på tyska, uppnebarligen om mig (inte till mig, om mig). Jag blev äcklad, sur och illa berörd och lämnade Victoriasalongen illa kvickt.

Fasen vad dåligt jag skulle må om Kayo, Robert Wells, Kikki Danielsson (varför stavar hon med två k?!) sjöng Happy birthday to ya, happy birthday to ya, happy bööööörfsdej! till mig för mig på min födelsedag. Tur att jag inte är blivande drottning.

Och Robin och Olle softar på Gothland.

Och jag och Kristin tittade på coola Uma Thurman igår.