Stjärna i min egen värld

Dricker kaffe, lyssnar på Antony & the Johnsons och väntar på att stora, tunga bilder ska ladda upp sig från min dator till websharen som jag så smidigt använder i mitt arbete. Gah. Ni som vet, hur högupplöst behöver en bild vara för att vara högupplöst? Dessa är enormous.

Hoppade över slottsbrännbollen vid Rosendal. Jag fick så många pikar efter förra "vi ses i park och dricker"-omgången med slottsfolket. Fast det är inte därför jag undviker sammankomsten. Skulle gärna vara med (och kanske till och med spela i år, när jag känner dem bra - jag vägrar att spela bollspel eller andra lagsporter med människor jag inte känner. Det är den största förudmjukelse en människa kan utsätta sig själv för), men jag känner att jag måste fixa arbete, och hem. Olle har lämnat mig (för den här gången alltså, han kommer tillbaka på måndag), vilket är tråkigt. Längtar efter honom. Fast åh, vad svårt jag skulle ha att bo ihop med någon. I alla fall på morgonen. Jag har inte dåligt morgonhumör, men mina morgonrutiner är ganska fastslagna, och jag ogillar när någonting får dem ur balans. Jag gillar att sköta mig själv så himla mycket, ensam, på morgnarna. Men det är inte fy skam att vakna med en fin pojke bredvid sig.

Måste sköta Tusse lite också.

Åh, nu är andra bilden snart klar. Bara ett tiotal kvar då...