En helg jag trodde var kortare

I går morse vaknade jag och undrade varför väckarklockan inte ringt. Yrvaket började jag ratta om radion från P4 till P3 (jag byter på helgerna eftersom jag tycker att Morgonpasset i P3 är vedervärdigt på helgerna, när det sänds från Göteborg med Malin och Patti).

Men, plötsligt kom jag på det. Det är söndag. Jag kan sova vidare. Och det gjorde jag. Vaknade några timmar senare, åt en snabb frukost, tog DN med mig till sängen, låg och läste den i någon timme (jag fastnade särskilt för reportaget från Italien i resedelen.

Fick en oerhörd abstinens efter antiken, och eftersom jag inte har några böcker i ämnet med mig eller tillgängliga här nere så kröp jag upp ur sängen, klädde mig och slasade mig ut i solen, genom den människofyllda Slottsparken och bort till Stadsbiblioteket.

Vilket bibliotek. Inte tyst direkt. Jag bytte (böt?) plats fyra gånger, det var nåt hemskt jazzband som började spela. Hallå? På bibliotek? Måste ju finnas någon bättre arena. Där folk inte sitter och läser.

Men det var trevligt. Att få läsa lite Sture Linnér och känna mig sådär genuint intresserad av någonting. Och ja, lite kunde min abstinens släckas.

Folkets jubel/folkets mummel
Detta sa: Sofia

Det är typ det bästa som finns, att man vaknar yrvaket och snortrött och inser att man inte behöver gå upp. Ungefär lika bäst som när man tror att det är torsdag men inser sen att det är fredag :-)


Kommentera, pliis:

Namn:
Rememba me, punk?!

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Såna däringa trackbacks